Uddrag fra artiklen "Ungas röster om övergången till högskole- och universitetssstudier"
Af Lena Lang
Värdet av utbildning för alla unga i ett samhälle poängteras i skiftande internationella sammanhang. Det principiella värdet av allas rätt till studier oavsett genus, etnicitet och andra mångfaldsaspekter lyfts fram. Inkluderings-strävandena kan ta sin utgångspunkt i ett samhällsperspektiv (United nations, 2006a) såväl som i ett snävare utbildningsperspektiv (Unesco, 1994). Samstämt poängteras värdet av att underlätta
för ungdomar i övergången till högskole- och universitetsstudier. Samtidigt som ett internationellt påbud relaterar sig till demokratiska värden och visioner, konstateras begränsad representation av vissa grupper i högskole- och universitetsutbildningar,
såsom exempelvis en underrepresentation av studenter med funktionsnedsättningar i OECDländers högre utbildning (United Nation, 2006b).
I Sverige har personer med funktionsnedsättningar en lägre utbildningsnivå än totalbefolkningen och sannolikheten för att exempelvis en person med medfött rörelsehinder skall ha genomgått högskole- och universitetsutbildningar är en dryg tredjedel av sannolikheten för totalbefolkningen (Riksförsäkringsverket, 2002).
I ett pågående forskningsprojekt, vars övergripande syfte är att lyfta fram ungas röster om initiala processer av karriärvägar efter ungdomsuddannelsen, står således ett odelat ungdomsperspektiv i förgrunden. En del av projektet innebär en nationell totalstudie av
kvantitativ art som bland annat visar att en grupp ungdomar mestadels inte når fram till
högskole- och universitetsstudier. Två tredjedelar av en undersökningsgrupp med adekvata kunskaper för högskole- och universitetsstudier har inte bedrivit sådana studier mellan ett till fem år efter avslutade gymnasiestudier. Det finns därmed skäl för att fördjupa de infallsvinklar som ungdomarna lyft fram och projektet fortsätter därför in i en ny metodologisk fas. Denna artikel kommer främst att uppehålla sig
vid dessa påföljande studier, baserade på analys av kvalitativa data. Det kommer främst att handla om hur unga ger uttryck för spörsmål som kan relateras till ansvar och delaktighet i relation till studiesituationen, inför och under den första tiden vid svenska högskolor och universitet. Högskole- och universitetsstudier ses i studien
som ett exempel på en karriärväg efter ungdomsuddannelsen och unga som under ungdomsuddannelsen klassificerats som ”elever med svåra rörelsehinder” (Svensk Författningssamling, 2002:137) utgör exempel på en grupp unga på väg in i högskole- och universitetsstudier.